Der var några för mig långa tuffa är med tvångsvård på psyk till och från. Jag blev sämre av medicinerna vilket jag inte förstod. Läkarna stod som frågetecken… jag kände mig mer och mer misslyckad. När jag sedan fick rätt diagnos så tog det några år att lära känna mig och känna IN. Vad vill jag? Vad mår jag bra av? Vem ÄR jag? Det hjälpte mig att komma till där jag är idag. Man måste inte göra tvärtom, man måste inte gå emot det som är svårt ibland behöver man acceptera den man är exakt som man